Alberto Rocca, nyligen utnämnd Business Development Manager för packningsdivisionen på KLINGER Group, belyser den viktiga rollen hos PTFE (Polytetrafluoroeten) som packningsmaterial i diskussionen om PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser).
Alberto, med sin omfattande erfarenhet inom tätningsteknik och nya roll inom KLINGER Group, delar med sig av sina tankar om den pågående PFAS-debatten. PTFE är ett av över 9 000 ämnen på listan, och han betonar den kritiska roll som PTFE spelar i olika branscher och de utmaningar som potentiella regleringar innebär. Alberto konstaterar: “Fokuset på PFAS har riktat en enorm uppmärksamhet mot PTFE, en stapelvara inom tätningstekniken som funnits på marknaden i 60-70 år.”
ESA:s proaktiva strategi
Som medlem och tidigare ordförande – i European Sealing Association (ESA) berättar Alberto om samarbetet med Ricardo och marknadsundersökningen som kunde visa hur man uppfattade PTFE.
Alberto Rocca, affärsutvecklingschef för packningsdivisionen på KLINGER Holding
Rocca betonar svårigheten att hitta alternativ till PTFE. “Det finns inget riktigt alternativ för närvarande. PTFE:s unika egenskaper är oersättliga, särskilt under 300°C”, förklarar han. Detta innebär stora utmaningar för industrier som är beroende av PTFE.
Exceptionell livslängd av PTFE
Hållbarheten hos PTFE, särskilt i krävande miljöer där kemisk resistens och temperaturstabilitet är avgörande, är hittills oöverträffad. Detta material är känt för sin motståndskraft och kan behålla sina egenskaper och effektivitet under långa perioder, ofta mer än 10 år, utan någon signifikant nedbrytning. Denna aspekt är särskilt viktig inom tillämpningar som väteelektrolyser, där PTFE är det föredragna valet på grund av dess förmåga att säkerställa driftens integritet över lång tid.
Påverkan på olika branscher
Med en marknadsstorlek för PTFE-packningar på cirka 1,4 miljarder USD år 2021 varnar Alberto för att frånvaron av PTFE skulle ha djupgående effekter på olika sektorer. “Fordons-, olje- och gasindustrin och i synnerhet den medicinska sektorn, där det inte finns några alternativ, skulle drabbas av stora störningar.” Han är optimistisk kring nya innovationer men realistisk när det gäller utmaningarna. “Det pågår forskning för att hitta nya alternativ. Men PTFE:s unika fördelar, särskilt när det gäller kemisk resistens, gör det svårt att ersätta”, hävdar han. Även om “dåliga” PFAS redan har fasats ut av företag som KLINGER Group, är verkligheten att det är en komplex uppgift med få genomförbara alternativ tillgängliga för närvarande.
Globala perspektiv på PFAS-reglering
Tillvägagångssättet för PFAS-reglering varierar stort mellan USA, Kina och Europa, vilket skapar en mångfacetterad global regleringsmiljö. Alberto konstaterar: “I Europa ligger fokus på en bred förbudsansats, oavsett hur fluoropolymerer som PTFE produceras, vilket leder till strikta regleringar.” Detta står i skarp kontrast till USA, där tonvikten ligger på rapportering och övervakning av användningen av PFAS, snarare än totalförbud. Till exempel kräver Toxic Substances Control Act i USA rapportering men begränsar inte nödvändigtvis användningen av alla PFAS-ämnen. I Asien och Stillahavsområdet, inklusive Kina, är diskussionen om PFAS mindre uttalad, och det finns inga omedelbara planer på liknande regleringar.
Denna regionala skillnad innebär unika utmaningar för internationella företag, som Alberto påpekar: “Europas stränga hållning kan leda till konkurrensnackdelar, eftersom företag i USA och Asien och Stillahavsområdet inte omfattas av samma restriktioner.” Dessa skillnader i regleringsstrategier understryker behovet av nyanserade strategier för att navigera i det komplexa globala landskapet för PFAS- och PTFE-användning.
ESA:s nästa steg
ESA presenterar nu sina resultat för europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA). Medlemmarna i ESA arbetar med lokala myndigheter för att öka medvetenheten om branschens utmaningar. När det gäller tidslinjen anger Alberto att ett beslut från ECHA förväntas i slutet av 2024, en avgörande tidpunkt som kommer att påverka branschens riktning avsevärt. Denna period av osäkerhet understryker vikten av ESA:s roll när det gäller att företräda branschens intressen och söka lösningar som är både genomförbara och hållbara. Han föreslår att “vi kanske får se regler för hur PTFE-produkter används och kasseras, snarare än ett totalförbud”.
Vanliga frågor (FAQ)
>> Vad innebär “Black and White”-tekniken i samband med PTFE?
“Black and White”-tekniken är en temperaturbaserad kategorisering inom packningsindustrin. Under 300°C används vita material som PTFE på grund av deras kemiska kompatibilitet och mångsidighet. Över 300 °C föredras svarta material, vanligtvis grafit, på grund av deras värmebeständighet.
>> Hur kommer PFAS-förordningarna att påverka packningsindustrins framtid?
Med de föreslagna PFAS-förordningarna, särskilt i Europa, kan det ske betydande förändringar inom packningsindustrin. Dessa bestämmelser kan leda till strängare kontroller av användningen av PTFE, vilket kräver forskning om alternativa material eller ändrade riktlinjer för användning.
>> Finns det för närvarande några hållbara alternativ till PTFE?
Även om branschen fortsätter att leta efter alternativ till PTFE, särskilt med tanke på PFAS-debatten, är det svårt att hitta ett material som matchar PTFE:s mångsidighet och prestanda. De nuvarande alternativen har sina begränsningar och erbjuder inte samma breda användningsområde som PTFE.